Jag sålde bilen

Eftersom vi snart kommer att åka Route66 och därefter hem till Sverige och dessförinnan kommer att vara bortresta en hel del kom jag fram till att det nog var dags att sälja bilen. Jag började med att sätta in en annons på craigslist vilket är som blocket fast lite sämre. Det gav inte så mycket resultat trots att jag sänkte priset en hel del (Jag började en bra bit över vad jag betalat för den). Jag körde parallellt runt till några bilhandlare och fick två bud som jag kunde acceptera. Till slut föll valet på den större av dessa handlare, nämligen Carmax som finns runtom i hela USA. Det var väldigt enkelt att sälja bilen. Bara att åka dit, få den värderad (medans jag givetvis gick runt på deras går och kollade på de 300 bilar de hade till salu) och sedan inom en vecka komma tillbaka och göra lite pappersarbete på drygt en halvtimme. När etta var gjort fick jag en check och kune "bara" åka till banken och sätta in den. Så enkelt var det dock inte. Det går inte att lösa in en check och sätta in pengarna på en annans persons (Ulrikas) konto. Efter att ha åkt runt till olika banker och ett tag trott att jag blivit blåst på pengarna så löste sig allt ill slut till det bästa. Dagen efter åkte jag till DMV (vägverket) och lämnade tillbaka nummerplåtarna och fick ett intyg på att bilen var avregistrerad. Som bonus berättade de att jag kunde åka till skattekontoret och få tillbaka en del av skatten. Det var trevligt. Det visade sig med facit i hand att det var ett smart drag att köpa en bil istället för att hyra som ett tag var tanken. På två månader körde jag 900 mil med bilen. Detta kommenterade de både på Lincolnverkstaden där jag servade bilen och på CarMax.

När jag var på DMV träffade jag Sean. Sean har vi berättat om tidigare i vår blogg. Honom träffade vi på DMV och han hade i sin tur träffat Jesus.

Här kommer lite bilder på bilen för den som är intresserad: